Home » Uncategorized » Reflektioner över utbrändhet

 
 

Reflektioner över utbrändhet

 
 

Utbrändhet, ett onödigt gissel

Det tycks inte finnas någon som inte har någon i sin bekantskapskrets med diagnosen utbrändhet eller utmatt-ningsdepression. Företrädesvis drabbas kvinnor, men även några män har genomlidit problemet. Man skyller tillståndet som regel på arbetsstress. Konstigt nog blir vederbörande sällan bra av att inte vistas på arbetet. Och det tycks vara en paradox. Min fråga till patienten blir därför om det har förekommit en traumatisk familjehändelse samtidigt. Det kan röra sig om skilsmässa, sjuka barn, plötsliga olyckor eller dödsfall men även stora problem med gamla föräldrar. Plötsligt går det upp en helt ny värld för den drabbade och man kan förstå varför kroppen helt plötsligt sagt ifrån. Primärt energibrist och sekundärt förvärvade näringsbrister som direkt eller indirekt drog ned rullgardinen. Jag liknar en del patienter med ”förgiftade råttor” som springer i sitt ekorrhjul tills de stupar. Det är möjligt att fånga upp skeendet innan det är för sent! Men det kräver en förstående omvärld!

 

Läs mera: Nyhetsbrev 3.2019.utbrändhet

 

Inga kommentarer

Bli den förste att kommentera.

Kommentera